Om mat. Och mig.

Enbart tanken på kött får mig att rynka på näsan, ryser av känslan av att bita i kött. Och av lukten av korv, skinka, kött - typ allt! Tillagad köttfärs är det enda som funkar hjälpligt, ibland. Uppvärmd mat, typ matlåda får det att vända sig i magen på mig allt oftare. Likaså lukten och synen av matrester i kylen, kväljer om jag försöker slänga nåt sånt och känner lukten. Äter jag får jag halsbränna och äter jag mer än en miniportion kommer allt upp igen. Äter jag inte blir jag yr, illamående och helt klen. Plus att jag får halsbränna (då med). Pest eller kolera liksom.

Kan på rak arm inte komma på något som jag vill äta i matväg. Det enda jag vill ha är typ: blåbärssoppa, äpplen, bananer, persikohalvor på burk, fil, bröd, majs, morötter, tomater, bär, vatten och mjölk. Schysst diet för en gravid.... Käkar både järntabletter och multivitaminer iallafall och försöker förtvivlat hitta någon form av protein som jag kan se utan att vilja kräkas. Ägg funkar inte heller längre....

Jajjamensan!

Imorse insåg jag mitt eget bästa (i åtminstone ett avseende), bet i det sura äpplet och drog på mig stödstrumporna. Skall benen och fötterna jävlas och börja svälla redan så kan minsann jag vara jävlig tillbaka och strypa dem tillräckligt för att de skall hålla sig i skapligt normal form. Haha!!

Just nu sitter jag och försöker hålla kvar frukosten, lyssnar på Johnny Cash och renskriver anteckningar sen sommarkursen. :D Vad gör man inte för att sysselsätta sig? Började plocka ur diskmaskinen, men insåg att det icke var någon bra idé att böja sig så mkt när frukosten knappt lagt sig. Det får bli sen, ihop med lite tvättvikning och annat hushållsarbete. Bäst jag börjar öva nu inför hemmafruåret! ;)

Ska gå och hämta min dator sen med, han ligger visst på spelbutiken och väntar på mig. Antar att det gick på garantin då, eftersom ingen hört av sig. Tjoho! Kunde nu bara de nya böckerna komma idag med så skulle jag vara ännu gladare. Nog för att det är intressant att dyka tillbaka i gamla kunskaper så tröttnar man liksom efter nån dag.

Silence is golden.

Ja, nu var ju inte dammsugaren så tyst som det påstås på reklamen - men vad är väl nånsin som på reklamen? Fast om man drog ner den från fullt läge blev den bra mkt tystare. Och när man hade den på "halvfart" så sög den upp både hö, sköldpaddsjord och småsten i hallen! Och ergonomisk var den också!

Fullmåne...

Och jag har legat vaken, ylar inte, men instinkten finns där. :) Även Skruttas har sovit oroligt inatt, jag har varit upp till honom tre gånger under natten och det hör verkligen INTE till vanligheterna! Han brukar alltid sova lugnt nätterna igenom! Till och med sköldpaddan verkade tröttare än vanligt imorse, tittade inte ut ur sitt bo förrän precis nyss typ.

Nu håller jag på med slutläsningen + framsidefixande på min äckligt dryga uppgift, sen ska jag skicka in den så jag slipper skiten! Resten av dagen skall jag ägna åt renskrivande av anteckningar, etik, besök av mormor, dammsugning, mer etik och ev en vilopaus om jag hinner.

Men nu jävlar!

Vi insåg strax före jul här att vår gamla dammsugare nog sjöng på sista versen. Den spred liksom en lätt soptippsliknande doft omkring sig när man körde den och sladden ville liksom inte stanna ute utan for närsomhelst in med en smäll (till Alex oerhörda glädje), så vi beslöt oss helt enkelt för att pensionera den. Jag kände mig lite som mamma Karin i Sunes jul när "Tuss" är trasig.... Nåväl - vi önskade oss presentkort på hemmabutiken i julklapp, vilket vi också fick och glatt susade iväg strax efter nyår för att inhandla en sprillans ny dammsugare. Åh så skoj tyckte vi. Tills vi kom hem typ.... och upptäckte att sladden var typ 3 dm lång och när man tryckte på på-knappen lät det som om helvetet själv brakat lös. Satan, en sån dammsugare att låta! Jojo, så går det om man (som vi) tycker att flera tusen är mycket pengar att slänga ut på bara en dammsugare och tror att en snikmodell funkar väl lika bra. Ja, vi bet ihop iallafall och dammsög ändå trots lätt huvudvärk och örsprång, och trots att man fick byta uttag typ fyra gånger för att dammsuga en simpel trerummare.

Ja, så långt kan man väl tro att historien ändå slutar ganska lyckligt? Men icke! Trots att endast kort tid förlöpt sen införskaffandet av ovan nämnda maskin för hushållsnära tjänster gav den helt enkelt upp en dag. När pappan (vem pratar om könsroller?) en vacker dag i februari skulle dammsuga blixtrade det liksom till i den lille godingen och en genomträngande doft av bränd elmotor spred sig som mögel i en påse apelsiner kring i hela lägenheten. Så till den milda grad att den hårt studerande mamman klev ut från sovrummet för att se vad som stod på. Efter ett samtal med hemmabutiken fick dammsugaren så åka på undersöknings- och reparationsläger. Långt sådant med.... Flera veckor fick vi, måttligt nöjda, släpa runt på det gamla åbäket igen. Alex blev dock glad när han återsåg sin gamla vän! Den nya tyckte han lät för illa....

IDAG ringde de från Volta och sa att det var slut med skiten, kanske det slutaste de sett - för att citera en folkilsken bilmekaniker. Vi skulle få en ny, ville vi så kunde vi ju lägga till pengar och ta en annan. OM vi ville. I ilfart for vi upp på Ren och hostade upp tillräckligt mycket kosing för att få ta med oss en tjusig Ultra Silencer hem. Till Skruttens glädje: har ni köpt en ny, blå dammsugare? Vilken fiiiin! (vadan ungens fascination för dammsugare?) Sen följde provpåknäppning, provdragning i sladden och allmänt lattjande när vi kom hem. När han kom sättandes med arbetshandskar på och verktygslådan i handen och skulle "öppna luckan och se vad som var fel" sa jag dock stopp. Du får leka med den gamla dammsugaren istället, sa mamman. Skrutten lomade lätt slokörad iväg, ställde sig och tittade på gamla gröningen en stund och knallade sen ut i hallen för att hänga i badrumshandtaget istället. Inte alls lika kul att meka med den gamla tydligen.

Imorgon skall jag dammsuga hela lägenheten. Tyst!

Men gud!

Pratade nyss med en telefonförsäljare som var helt kopiöst positiv och pladdrade på som en ekorre på speed. Hur orkar man? Det var strålande att jag hade tid att prata, strålande att min mobil som jag köpt genom Phone house fungerade än (borde den inte det, eller?) och stålande att vi redan har 3 datorer hemma.... Vad använde vi dem till, tro? Alldeles särskilt underbart verkade han tycka det var att jag pluggade till socionom. För det hade han minsann också sökt till men bara hamnat på 500ade reserv och sen gått upp till typ 100 innan han insåg att han fick ge upp. (ja, och se var du hamnade, loo-hooser....) Men sonen då? Behövde inte han en egen laptop då? Icke, sa jag, det är han för liten för. Då höll han på att gå upp i limningen av lycka av att en kille som bara är 3,5 år gammal kan spela spel på datorn alldeles själv, det är ju rent fantastiskt att han ens kan klicka med musen och styra själv!!! Ojojoj, ja det är rakt så man blir tårögd av lycka.... Ingen dator fick han sälja dock, trots att han hade ett sånt finemangerbjudande (antar jag, hörde det aldrig för så långt kom han inte), men lika glad var han för det och hojtade lyckligt ett Glad påsk och lycka till med fortsatta studierna innan han äntligen la på.

Kul med positiva människor, men tagga ner för guds skull.... Jobbar han på provision kan han ju för faen inte babbla hur länge som helst med folk som säger redan första minuterna att det INTE är aktuellt för dem att byta någon dator. Då sitter han väl snart på andra sidan det sociala skrivbordet....

Ujuj...

Åh, vad trött mammas lille hjärtegryn var imorse... Första väckningsförsöket resulterade i en vändning in mot väggen samt tillhörande ihopknölning (så man kanske inte syns). När jag klätt mig knäppte jag på TV:n med Dora utforskaren som lockbete och gjorde en reboot och se - då lyckades det! Men det hördes missnöjda klagoljud om att det var "för mycket ljus" i vardagsrummet..... fick dra ner persiennerna för att han skulle kunna ta bort I-or från ansiktet och sluta nysa (som om det var strålande sol rätt i ögonen på honom eller nåt). Sen följde en låååångsam omklädning och tandborstning. Men men, vi kom till dagis i tid innan det var färdigt iallafall och det är väl vad som räknas i slutänden ändå.

Vädret såg ju verkligen mindre upplyftande ut, och gör så än, snön fullständigt vräker ner. Jag försöker blänga surt på de grå molnen, men de låtsas som ingenting och fortsätter sprida sitt vita, kalla träck över den stackars pinade världen. Som om vi inte hade fått nog av den varan tidigare i vinter! Måste nog koka mig lite kaffe för att värma min frusna, sura själ lite. Då får jag ju halsbränna, och det kan ju pigga upp vilken gråtrist måndag som helst det!

Italiano style

Vi har haft en riktig italiensk eftermiddag, med långkok av sicilianska köttbullar vars underbara doft spridit sig från spisen och ut i hela lägenheten, hembakt pasta och stojig trängsel med 4 vuxxna och 3 barn i en liten trea.... :) Stökigt, lite trångt, men fantastiskt härligt och skoj ändå! Nu börjar man vakna till efter den långa vintern och känna sig lite social igen. Fram för fler söndagar med gemensam middag och barnlek!

Nu har dock lugnet lagt sig, pappan läser saga för Skruttet och mamman sitter med sina trötta fötter högt. Upplagda på bordet, som man inte får egentligen.... Men det går ju bra när inte lilla moralpolisen är uppe på sulorna. Han ligger ju nyduschad, nyfikad och trött i sin säng ihop med alla I-orar, Findus,nappen och hajfamiljen. Undrar när han skall sluta med napp förresten? Han har lovat dyrt och heligt att lämna dem till aporna i Furuvik i sommar. Vi får väl se om det hålls när han ska dit med mamma och mormor 22 maj. Jag känner mig lätt skeptisk faktiskt.....

Nu blir det snart söndagsslapp med film och kanske nåt gott.... en morot eller nåt. Imorgon blir det pluggande igen, slutinlämning på tisdag. Sen hoppas jag att böckerna till nya kursen kommer fortfort så jag kan börja läsa dem före påsk!

Summertime

Jaha, vad roligt det känns att ändra till sommartid då... Man kan ju åtminstone försöka inbilla sig att ungen sovit en timme längre när det är dags att kliva upp.... Samma tid som igår egentligen, strax före halvsju: -Maaaammaaa. Är de mojjon? Jippiii!!! -Ja, jippi....

Sen kommer man ut i vardagsrummet och ser genom fönstret hur de fullkomligt kräker ner snö. Tjoho! Eller inte... jag som hade hopp om att gårdagskvällen ösregnande skulle nöta fint på snön. Är så förbannat less på snön nu, vill bara ha bort den och få fram lite (hundbajs) gräs!

Idag får Alex leksällskap av Theo. :o) Jenny ringde igår och berättade att Elin tyvärr var tvärsjuk, så något besök där kunde det inte bli tal om. Vi får ta det nästa helg, så planerna för idag fick ändras lite snabbt. Pratade med Sussie och de skulle skjutsa hit Theo på förmiddagen och sen bjöd vi in resten av familjen på middag när det är dags att hämta honom. :) Blir nog en trevlig söndag, går ju liksom inte att vara ute idag så då kan de ju leka här lika gärna.

Jaha?

Jag har inget mer att göra på mitt arbete nu, och så var det redan kvart över nio imorse. Jag tycker det känns oerhört fel att inte göra något skolrelaterat när Alex är på dagis. Har jag inget skolarbete tycker jag att han skall vara hemma! Samtidigt tycker jag att det känns dumt att ringa typ två timmar efter att man lämnat och säga att han skall hem. Jaja, jag rotade lite bland mina grejer istället. Sorterade in papper i pärmen, slängde en del. Hittade ett par böcker jag inte läst klart och ett block med anteckningar. Jag vill ha alla mina anteckningar renskrivna i prydliga mappar för varje kurs på datorn. Sagt och gjort- sitter och renskriver för glatta livet nu! Ett finfint tillfälle att friska upp minnet och reflektera på nytt om gamla föreläsningar! När jag skrivit mig trött läser jag lite etik. Mission completed, och sen är det dags att hämta Skruttet! Han och jag ska knalla in på Lindex med och kika på nåt nytt åt lille Axel. Misstänker att det vi köpte blivit för litet nu.... Och ikväll skall det överlämnas, vi ska ut på Wärdshuset och käka ett helt gäng med brudar! Skoj!!

Fy faan!

Har just tittat på Uppdrag granskning sen igårkväll på SVTPlay. Jag skräms av hur människan fungerar, skräms av den konstiga, snedvridna mentalitet som gör att en förövare får sympatier medan ett offer får stå med skammen. Varför är det ok att ifrågasätta ett våldtäktsoffer? Varför tror folk att en kille som beskrivs som "social, omtänksam, populär, snygg och trevlig" inte skulle kunna utföra en våldtäkt? FINNS det verkligen folk som på fullaste allvar tror att alla våldtäktsmän är asociala, fula, otrevliga och enstöringar? Och hur kan vuxna människor blunda för ett brott, INTE stötta ett brottsoffer? De har ju för fan en skyldighet som lärare, rektor, ungdomsledare att göra något- agera!!! Man blir nästan tveksamt om det verkligen är någon idé att bli socionom.... FINNS det räddning för människor? Finns det någon rättvisa och godhet i världen? Finns det någon som tackar en för vad man gör när ett helt samhälle kan ställa upp kring en våldtäktsman, till och med hylla honom i kyrkan på skolavslutningen och gemensamt mobba och frysa ut en stackars våldtagen flicka? Är det så långt (kort) vi egentligen kommit från tiden då en man inte kunde dömas till våldtäkt inom äktenskapet för det var hans "rättighet"? Eller från den tiden då våldtagna kvinnor dömdes som fresterskor och straffades? Kändes ju som om den där prästen, som för övrigt verkade helt korkad, inte skulle ha tvekat att sätta tjejen i skampåle utanför kyrkporten medan de därinne beskådade den "starka, tysta demonstrationen" som killen så fint utförde.... Det han gjorde senare på natten då? Vad räknas det som?

Nej, ibland blir jag bara så upprörd! Jag känner det som om jag förlorar allt hopp om människan, samtidigt som jag ändå känner en ännu större längtan efter att komma ut och jobba. Finnas där för alla dessa människor som far illa, alla dessa unga tjejer som får livet förstört till exempel...

Hockey!

Börjar känna mig branog le på 08:or nu kan jag säga.... åtminstone de som ägnar sig åt lagsporter på is. Djurgården leder över Brynäs (igen) och man får fan lust att kasta ut TV:n genom fönstret. UTAN att öppna fönstret först.

Förresten tycker jag att det spelas på tok för många matcher i slutspelet. Jag menar 7 kvartsfinaler, vad är det för jävla trams egentligen??

Håhåjaja

Mjo, nu börjar det väl så sakteliga likna något... Klar med alla smådetaljer nu. Ska sätta mig och göra en rejäl omstrukturering av analysen. Det tar nog minst resten av dagen, förmodligen en bra bit in på morgondagen med. Sen är det bara språket kvar, han ansåg att jag använde "talspråk"... Det var fan det dummaste jag hört, inte på så många ställen då iallafall. Men jaja, jag läser igenom och krånglar till språket mer då så blir han väl nöjd. Kanske man kan ta fredagen ledigt till och med?? Diskussionen (som kändes väldigt ihophafsad tyckte jag) var "bra" enligt honom. Detta föranledde nästan ett fall från soffan från min sida, men man ska (och kan) ju inte överklaga ett domslut som är till ens fördel så jag håller käften och rör inte diskussionen mer.

Tjillevippen! Nu ska jag fylla på mera kaffe i koppen.

Rusk, rusk, rusk

Fattar inte varför den här jävla vintern har så förbannat svårt att släppa greppet? Stick bara! Släpp fram våren med sol och värme! Ser lite vårtecken då och då (måsar på Vågen, Haltis har börjat sjunga, overallen är lerig redan efter en dag, sköldpaddan har en faslig aptit osv osv. Men ute fortsätter det glatt att vara kallt. Kom till och med lite SNÖ igår. Då blir man ju fan förbannad på riktigt!

Men, nu åter till det "roliga" skolarbetet. Fick ett svar på mailet jag skickade till läraren igår. Mailet innehöll inget som gjorde att jag fattade mer, nej inte då! Det stod bara att han inte lämnade fler kommentarer än han redan gjort. Jaha? Så om du skriver såpass luddigt att jag inte fattar vad du menar så har du ingen som helst skyldighet att förtydliga dig?? Jävla Ante Krokfinger, är så förbannat less på gubben skall ni veta. Jag vill ha sommarlov nu....... Jaja, bara att koka kaffe, dra på lite Misfits och skriva tills fingrarna blöder och hjärnan känns som en amöba. Och sen hoppas gubbsvålen åtminstone ger mig godkänt FASTÄN jag inte har ett kastmärke i pannan och roas av att elda lik tills kraniumet spricker vid en flod som är skitigare än lortbäcken.

Treåetthalvtårstrots deluxe....

Morgon: testa hur länge man kan sitta kvar framför teven innan mamma blir arg, kolla mammas smärtgräns i klädkrångling. Storgråta när den morgontrötta mamman slutligen tappar tålamodet och bryskt placerar Skrutt på overallen med bestämda order: -NU TAR DU PÅ DIG OVERALLEN!! Iväg kom vi slutligen, med tårrandiga skruttkinder och sammanbiten mamma....

Eftermiddag: Hämtning på dagis, samma klädkrångel som morgonen kompletterat med en envis vägran att stänga torkskåpsdörren och ett par vantkast på blött hallgolv. Behärskad mamma för att inte dagispersonalen skall ringa socialen.... Omväg till bilen via smutsig snöhög och minst ett varv extra kring bilen samt ilsket skrikande om att soooopa aaaaav snön med bilsopen FÖR DET BRUKAR MINSANN PAPPA GÖÖÖÖRA!!! Väl inne i bilen (efter några väl valda ord av mamman) fördes en lite lagom krystad konversation om dagens förehavanden och så vidare.

Kvällsmat: Tycker inte om spagehtti!!! (helt ny information, åtminstone för mig...) Koka makaroner istället.... BARA makaroner för köttfärssås är minsann inte alls gott! Hälla ut hela verktygslådan på golvet, vägra sätta sig vid matbordet trots att tallriken står på plats. MÅSTE helt plötsligt absolut plocka upp alla verktyg innan man kan äta.... Why?? Väl vid bordet - äta fem tuggor sen "inge ha mer". Pappa slänger övergiven mat, Skrutten vill ha äpple (vilket han skulle få OM han åt upp maten) och börjar stortjuta när han inser att han inte får något äpple. Vill ha mat, ännu mer gråt för att den inte finns sparad trots att han sa att han inte skulle ha mer..... *suck*

Kvällsfika: Helt plötslig vägran att dricka yoghurt ur pipmugg, när locket är av kladdas yoghurtmustaschen av på mammas kudde... :( Fikat räcker minst en halvtimme, tjatas i.

Läggning: Kaos. Minst sagt. ALLT är fel, gråt, skrik och tandagnisslan. Kan själv! Kan inte! Hjälp mig! Allt i ilsken, snäsig ton. Sen gråt när pappan vägrar hjälpa snäsig son. Orkar inte ens räkna upp allt som går att träta om ifall man heter Alex Hedlund, men det är allt ifrån pyamasknappar till huruvida tandtrollen är i munnen eller ej. Avslutar med att jägla om godnattsaga (vilket vi sagt att man får välja på det eller se på film/TV), trots tidigare fråga om han vill fika i köket och sen läsa saga. Men då hette det: -NEJ, jag tycker inte OM att läsa saga!!!

Är det undra på att småbarnsföräldrar ständigt ser lite mörka ut kring ögonen och har en besynnerligt glasartad blick? Man blir helt jävla urblåst i skallen av att tjata, gnata, pendla mellan ilska och glädje (för jo, det finns glada stunder då man älskar sin lille avkomma så det gör ont i en). Man blir matt av att inse att man omärkligt förvandlats till den där morsan man minsann aldrig skulle bli. Den som hotar sina barn med att åka hem/bli utan lördagsgodis/lämna dem ensamma kvar/aldrig åka och bada mer osv osv när de är hopplösa. Den som skriker: -MEN SLUTA SKRIKA!!!! och på så sätt själv framstår som på en treårings/grottmänniskas nivå. Den som tjatar sig blå i ansiktet utan att kunna hejda sig.

Ja, man har blivit en helt vanlig förälder helt enkelt trots de naiva fantasier man hade under graviditeten om att man minsann aldrig skulle göra ditten eller datten.... Sånt är livet, like it or leave it.

Usch usch

Jag har gräsligt ont i hela kroppen sen i söndags, men vad gör väl det? Bara känslan att stå på Studenternas och faktiskt se Bollnäs i den första SM-finalen på 54 år var ju fantastisk! Sen att guldet gick till 08:orna istället för oss var ju en annan femma.....

Sitter hemma och pluggar idag, försöker få någon form av ordning på uppgiften efter responsen. Ska läsa lite i Pierson nu innan det är dags att packa ihop skolböckerna och knalla mot dagis för att hämta Skruttet. Tjingeling!

Silver!

Ja, det kunde ju inte bli något mindre än så i och för sig nu när de ändå var i final, men jag tycker ändå det är värt att fira! Synd bara att den mysiga, stämningsfyllda SM-final vi hade sett fram emot förvandlades till ett iskallt, blåsigt snökaos. -__- Första perioden (de spelade 3x30) såg ganska lovande ut, Bollnäs gjorde 1-0 ganska fort och de verkade klara av att spela i snövädret bättre än Bajen. Tyvärr la de inte lika lätt om till att spela på isen igen när snön lugnade ner sig.... Men rent generellt gjorde de bra ifrån sig trots rådande omständigheter. Domaren gjorde dock sämre ifrån sig tycker jag, och jag brukar SÄLLAN klaga på domaren skall tilläggas! Men jaja, ett silver blev det och att förlora mot Bajen, som faktiskt även de gjort en kanonsäsong, känns inte som någon skam. Det var två rätt jämna lag som möttes, och guldet gick till 08:orna. Kändes bra när vi åkte hem ändå, förutom att jag frös som en hund och fortfarande hackade tänder i Hagsta. Så till den milda grad att kassörskan föreslog att jag skulle köpa en kopp varm choklad istället för en Ramlösa... Fy fan, minns knappt när jag frös så mycket sist. Sista halvtimmen kändes det faktiskt som om man sket fullständigt i slutresultatet, bara det tog slut nån sång så man fick åka hem!

Igårkväll drog hela familjen Hedlund på sig sina fina matchtröjor och knatade ut på Tingshustorget för att ihop med en rejäl hög andra Bollnäsbor fira silverkillarna medelst musik, applåder, bengaler och fyrverkerier. Alex tyckte att det var liiiite läskigt när Ringård hojtade som värst i mikrofonen och när "Dans på Sävstaås" drog igång i en ljudvolym värdigt en nattklubb. Men sen var det roligt och han sjöng glatt med i "Heeeej-heja Bollnäs oh, ah!" och "Go west". Lille Skrutten, vår blivande bandykille....

-JJJAAAAAAAAAAAAAAAAAA!!!!!!!!

Bollnäs GIF i SM-final! Inte vad man räknade med i början av säsongen precis. Men fan vilken kanonsäsong de har gjort! Ett starkt lag, med tränare Åström som viktig faktor till den plötsliga framgången skulle jag tippa på. Även våra kära finnar, Aaltonen och Oksanen som varit rent fantastiska, och så edsbykillarna då. Hellmyrs och Törnberg har smält in fint och ökat prestationsförmågan rejält, även om de inte som vissa edsbyfans vill tro står för ALL framgång.... Jag håller hårt på Timo som åtminstone slutspelets starkaste tillgång. Men jaja, hursomhelst så är det så jävla kul och så förbannat skönt att de lyckades spöa Sandviken igår! SAIK spelade fan bättre igår, så till viss del kanske vinsten känns oförtjänt - men inte om man ser på semifinalerna i stort. Då har BGIF varit starkast. Som tur var trodde ju en viss SAIK-spelare i något slags förvirrat tillstånd att det var "kast med liten bandyklubba" som gällde, tack för den straffen! Och tack Lukkarilla för att du satte den så snyggt!! :)

Biljetter är bokade till Studenternas på söndag, barnvakt är fixad och vi får stå på läktaren och heja på våra orangeblåa hjältar. Finns en ganska överhängande risk att vi mest får en lektion av Hammarby i hur en SM-final skall spelas och får åka hem med blott ett silver. Men va fan! Det är underbart bara att de tagit sig så långt, och det kommer väl fler år!

Mest av allt tyckte jag det var skönt att slippa se ett äckligt segerflin under Mossbergs mustasch tror jag.... ^^

gäsp

Somnade fasen halvtio igårkväll, var helt sjukt trött och slut. Kanske bra, för jag känner mig skapligt utvilad idag och redo (men inte det minsta sugen) att hugga tag och göra det sista på uppsatsen. Ser slutet nu, litegrann kvar på analysen och sen skall jag bara babbla ihop en mer eller mindre provisorisk diskussion som duger att skicka in, typ. Högre än så lägger jag inte ribban idag faktiskt. Vill bara hinna klart innan min älskade lilla Skrutt kommer hem från dagis. Imorse var det första han sa: -Är det påsk idag mamma? :o) Han går och längtar efter påskharen som ska komma med påskägg. I det hoppas han att en rymdraket som han spanat in i skyltfönstret på Torgboden skall ligga. Lille Skrutt.... är det nån som tror att hans dröm kommer att gå i uppfyllelse? Han önskar sig den raketen sååååå mycket och vill alltid stanna och titta på den när vi går förbi.

Nu ska jag gå och koka mig lite kaffe, borsta tänderna och typ kamma mig. Det kommer ju nån och hämtar min dator snart! Den har ett urballat trådlöstnätverkskort minsann. Mindre skoj, känns på något sätt som halva grejen med en laptop att slippa massa sladdar hit och dit! Jaja, jag håller alla tummar jag har för att reparationen skall gå på garantin! Annars får jag väl sälja min själ eller nåt....

Finally!

Men fy faan vad segt det går att försöka plugga och vara fokuserad när man har en sån envis hosta som jag har nu. Dåligt med sömn på nätterna blir det ju med, så skallen värker lagomt och ögonen känns grusiga... -__- Men nu är åtminstone extrauppgiften inskickad (fan att jag inte kunde ta mig iväg på det där förbenade seminariumet) och jag ska skriva klar analysen och göra en diskussion på min uppsats. Det blir förmodligen inte komplett, men jag får åtminstone NÅGOT att skicka in på första respons. Det är ju trots allt inte den slutgiltiga inlämningen som är nu, tack och lov.

Nu ska jag stärka mig med en kopp kaffe till innan jag drar igång. Kan inte bara månader och veckor gå nu så det blir sommar nån gång....?

JAAAA!

Men rackarns, vad spännande det var på semifinalen igår! Svettigt ända till slutet då Bollnäs vann i förlängningen, pust! Vi är lika hostiga, snoriga och hängiga än så vi satt bänkade framför TV:n istället för på Sävstaås. Varm korv på tallrik och varm saft ( i brist på glögg) i termos. Skrutten "-tycker inte ooom bandi!" så han tog med sin korv, saft samt lite lördagsgodis in i sitt rum och tittade på Peter Pan istället. :)

Nu sitter jag här inne, tittar ut på solen och försöker fokusera på att åtminstone få klart extrauppgiften idag så jag kan ägna mån-tis åt uppsatsen som skall vara inlämnad tisdag. Pappan har skjutsat ungen till farmor i Västansjö, så det blir lugnt och skönt här hela dagen. ^^ Kan behövas inför de pressade dagar som ligger framför mig. På tisdagkväll kan jag andas ut, för skolarbetet iallafall. Och hålla andan tills femte avgörande semin är avklarad och vi vet om det blir Studenternas eller inte för Bollnäs i år. Onsdag ska jag ägna åt lite avslut i kursen sådär, läsa klart lite böcker, renskriva anteckningar osv. Sen drar vi till Gävle för ultraljud (igen!) på kvällen. SEN ska jag vara leeeedig torsdag och fredag!

Nej, nu: skriva så jag är klar med något innan lunch och kan ta en långpromenad med Hojte som jag lovat rasta idag! :o)

Less

Jag är less på förkylning, less på skolarbetet, less på de här tråkiga böckerna, less på snöslasket. Vill bara ha vååååår.

Äntligen.

Ja faktiskt, äntligen säger jag: Alex ska på dagis! Efter en vecka med hela familjen hemma kan man inte säga annat än att man behöver vara ifrån varann. Thomas var hemma inatt med, fast han egentligen är frisk. Men de ringde från öron/näsa/hals igår och ville att han skulle komma på en koll (yrseln och locket för örat förra veckan), trots att han är i stort sett bra nu. De ville se ändå så det inte ligger nåt skit kvar. Så mitt på dagen drar han till Gävle och jag blir heeeelt ensam med mina skolböcker några timmar. ^__^ Fram till det är dags att ta kälken och hämta Skruttas då förstås. Sen ska vi minsann fixa middag till pappan kommer hem. Hej och hå.

Nu ska jag steka lite ägg till frukost, vi har bestämt att lägga LCHF på is ett tag.... Jag är ganska äcklad av mycket kött och fett nu och så är jag sjukt less på att ha dessa munsår som jag dras med h e l a tiden när vi kör fullt ut. Blir vanligt folkvett nu fram tills Kjåkan är ute, sen får vi se var det bär av. Vet bara att jag har panik för att gå upp nu, vill helst stå stilla fram till BF men det är nog lite väl mycket begärt kanske.....

Inlägg nummer 666.

Det kan vi väl fira med att upplysa om att jag är gruvligt förkyld. Feberfrossig, totaltäppt i näsan (inte ens nässpray hjälper), hostig och hängig. Igår hade jag så förbannat ont i halsen att jag ville grina varje gång jag skulle svälja. Funderade ett tag på att skaffa mig en spottkopp istället, men synen av det hade förmodligen fått mig att kräkas. Apropå det så såg jag det äckligaste jag sett på fan flera år igår. -__- Strax efter lunch, så påpassligt, tittade jag liksom i förbifarten till sköldpaddan. Han satt och höll på att halvt kvävas av en av sina egna bajskorvar som han försökte svälja. Men fy faaan! Jag fick rusa in på toa och upp kom hela lunchen och en bit av frukosten.... Jävla äckliga djurdjävel! :(

Sådär, nu fick jag väl alla andra att må lika skit som jag själv gör. Precis enligt planen, mer eller mindre.

Åååh, vad less jag blir!

Natten mot måndagen började Alex hosta, den oerhört vackra och underbara krupphostan som skäller likt en ilsken gråhund med vittring på älg. Själv ligger man som förälder på nålar och bara väntar på att hostan ska övergå i andnöd så man får rycka upp 17 kg unge och kånka ut på balkongen. Stå där och njuta av livet och undra om väsandet ska ge med sig INNAN armarna går av eller om det blir tvärtom den här gången månne?

Nåväl, det blev ingen utryckning denna gång, men väl en hel massa natthostande, snorande och gnällande..... Än är han inte pigg, men det värsta börjar väl vara förbi snart. Vill inte gå ut dock, det ser iofs inte alltför lockande ut heller längre. Blåser rätt rejält. Pappan är på hälsocentralen, för igår slog det lock för hans öra och han fick rena sjögången i skallen. Märkligt, höll på att inte ens få Bettan på plats efter ett försök att sanera hennes parkeringsplats från snö. :S Otäckt ju, påminner om det jag hade när Skrutten var pytteliten. Då var det vätska i trumhinnan typ, undrar om han får samma dom? Jag ska försöka dammsuga klart nu, lovade göra det medans han var borta så det slipper skrälla så i hans öron. I övrigt har jag försökt plugga lite idag, men det är svårt att fokusera med liv omkring och tröttheten gnagande i skallen. Vart ett par tuffa dagar nu..... upp tidigt igår, laga frukost, hypergnällig och mammig son hela dagen, diska och tvätta och dona lite ändå, laga middag, diska igen, sen sätta sig och plugga 18:00-22:30 ca. Sovit oroligt inatt: Skrutten mardrömmar, Skrutten täppt, I-or försvunnen, Skrutten hostig osv osv. Sen tidig morgon igen, laga frukost, diska osv..... försöka plugga och sen städa. Ikväll blir det mera pluggande (om jag ännu är vaken då). Livet är underbart, eller??