Men gud!

Pratade nyss med en telefonförsäljare som var helt kopiöst positiv och pladdrade på som en ekorre på speed. Hur orkar man? Det var strålande att jag hade tid att prata, strålande att min mobil som jag köpt genom Phone house fungerade än (borde den inte det, eller?) och stålande att vi redan har 3 datorer hemma.... Vad använde vi dem till, tro? Alldeles särskilt underbart verkade han tycka det var att jag pluggade till socionom. För det hade han minsann också sökt till men bara hamnat på 500ade reserv och sen gått upp till typ 100 innan han insåg att han fick ge upp. (ja, och se var du hamnade, loo-hooser....) Men sonen då? Behövde inte han en egen laptop då? Icke, sa jag, det är han för liten för. Då höll han på att gå upp i limningen av lycka av att en kille som bara är 3,5 år gammal kan spela spel på datorn alldeles själv, det är ju rent fantastiskt att han ens kan klicka med musen och styra själv!!! Ojojoj, ja det är rakt så man blir tårögd av lycka.... Ingen dator fick han sälja dock, trots att han hade ett sånt finemangerbjudande (antar jag, hörde det aldrig för så långt kom han inte), men lika glad var han för det och hojtade lyckligt ett Glad påsk och lycka till med fortsatta studierna innan han äntligen la på.

Kul med positiva människor, men tagga ner för guds skull.... Jobbar han på provision kan han ju för faen inte babbla hur länge som helst med folk som säger redan första minuterna att det INTE är aktuellt för dem att byta någon dator. Då sitter han väl snart på andra sidan det sociala skrivbordet....